Fotbollsklubben Real Madrid kommer att skänka en miljon euro för att hjälpa flyktingar som har kommit till Spanien. Det skriver klubben på sin hemsida.
"Att hjälpa män, kvinnor och barn som har tvingats fly från krig och död är i linje med klubbens välgörenhetsarbete", enligt Real Madrid.
Bayern München, en annan europeisk storklubb, meddelade för några dagar sedan att man också kommer att stötta olika flyktingprojekt genom att skänka en miljon euro genom intäkter från en träningsmatch.
Den tyska mästarklubben ska också ordna fotbollsträningsläger för flyktingar. Där ska ungdomar få mat, fotbollsutrustning och lektioner i tyska.
En anställd på Arlanda har skjutits i handen vid skyddsjakt, enligt uppgifter till Upsala Nya tidning.
Polisen i Stockholm uppger för TT att det ska röra sig om en man som skadats i samband med skyddsjakt av en skadad räv på området.
— Det är en person som jobbar på Arlanda som ska ha träffats i tummen av hagelskott, säger Albin Näverberg på Stockholmspolisen till TT.
Mannen fick uppsöka sjukhus.
Sommaren 2015 började hatet flöda fritt. Artister hotades för att de var kvinnor och feminister, människor med utländskt påbrå för att de syntes i tv. Flyktingförläggningar sattes i brand, migranter attackerades. På sociala medier framfördes kränkningar plötsligt helt öppet.
Med dödshoten mot journalisterna Niklas Orrenius och Annika Hamrud står det klart att situationen gått överstyr. Den politiska polariseringen har blivit så stor att den fått mediebubblan att spricka: av tryckvågen skjuts skribenter och opinionsbildare nu ut mot olika ytterkanter, samtidigt som SD-svansens aggressiva aversion mot journalister gjort att gruppen inte längre är villig att ta till sig någon information från professionella redaktioner.
Till hatproblematiken hör att vi delvis blir lämnade med två motpoler: en som försöker tysta den andra med allt mer högljudda hot och en som kommer att försöka tysta den förra på juridisk väg. Eller, för den delen, genom att använda sig av samma metoder som nätmobben: att hänga ut motståndarna med namn och bild och kräva ansvar. Så trissas allt upp ytterligare. Om det här är början – var kommer det sluta?
Den som vill uttrycka en åsikt i dagens Sverige gör det alltså i den här soppan. Klart är att yttrandefriheten inte varit lika trängd på länge.
Utanför mediekaoset händer dessutom något annat: terrordåd som i Paris i januari och i Köpenhamn i februari är riktade direkt mot yttrandefriheten. Regeringar i hela västvärlden svarar med att öka massövervakningen.
Samtidigt höjs röster som förespråkar att vissa saker ska hindras att sägas med mildare medel. Den försåtliga trenden med ”trigger warnings” syftar till att bromsa yttranden innan de nått hela vägen fram. Kurslitteratur ifrågasätts av studenter på grund av att de kan finna innehållet stötande. Museer varnar för verk. Musiker bannlyses på grund av texter. Det som började som ett sunt sätt att skydda personer som varit med om traumatiska upplevelser, transformeras sakta till en allmän hållning: vissa saker borde inte få sägas rakt ut.
Den bakomliggande tanken, skriver Mick Hume i nya boken ”Trigger Warning: Is the Fear of Being Offensive Killing Free Speech?” (William Collins), är att det ”antagligen är bäst för dig om du inte läste eller såg det här”. Mick Hume ser hur Voltaires berömda tes nu vänds ut och in och befarar att samtiden allt mer kommer att präglas av mottot: Jag vet att jag kommer att avsky vad du har att säga, så jag kommer att slåss tills yttrandefriheten är död för min rätt att hindra dig att säga det.
Mick Humes bok är inte särskilt bra. Men den levererar en klar hållning i en av samtidens allra viktigaste frågor och den pekar på vikten att se helheten i en utveckling där trigger warning-trendens godhjärtade intentioner samspelar med såväl terrorattacker som hatlagstiftning.
Yttrandefrihet går inte att komparera och den gäller för alla – dårar och fanatiker, folk som har fel, sådana som inte tycker som du, folk som hatar. Den kommer, som Salman Rushdie uttryckte det efter Charlie Hebdo-attacken, inte med några ”men…” efter sig. Ja, hur hoten ska hanteras är något som måste lösas. Men vi måste samtidigt komma ihåg att det är i precis sådana här lägen som vi befinner oss i nu, när världen exploderar i en våg av hat och hot, som yttrandefriheten möter sitt svåraste prov. Är vi redo för testet?
Marcus Ericsson övertygade under sista träningen inför söndagens formel 1-GP på klassiska Monzabanan i Italien.
I kvalet, som kördes på eftermiddagen, gick det nästan lika bra.
Svensken hela vägen till den tredje kvalrundan och slutade till sist på en tiondeplats — vilket också blir hans startposition i söndagens race.
Ericsson kan dock komma att straffas i efterhand, för en incident under den första kvalrundan. Han hamnade snett när han kom ut på banan och täckte vägen för tysken Nico Hulkenberg.
— Jag såg honom inte när jag kom ut på banan, sade Ericsson till Viasat.
Trots tiondeplatsen var Ericsson lite besviken.
— Jag hade sämre grepp i Q3, sjundeplatsen var inom räckhåll. Surt att inte få ut mer, men vi har ett bra läge inför racet.
I vanlig ordning vann Lewis Hamilton kvalet och startar först av alla. Bakom honom är det dubbelt Ferrari. Ericssons stallkamrat Felipe Nasr blev tolva.
Med vindar på 10 meter per sekund (15 meter i byarna) slutförs årets Europatourtävling i golf på Vasatorps GK utanför Helsingborg. Det har inte hindrat Pernilla Lindberg, tävlingens högst rankade spelare, från att klättra i resultatlistan efter halva finalrundan.
Lindberg, delad 19:e inför söndagen, gick dagens första nio hål på 33 slag, tre under par, och har avancerat till en delad sjätteplats på totalt sex under banans par. Där återfinns i nuläget även Lynn Carlsson, Camilla Lennarth och Maria McBride — Helsingborg Opens fyra främsta svenskor en bit in på finalrundan.
Danskan Nicole Broch Larsen ser ut att gå mot en klar seger. Broch Larsen har varit i ledning från tävlingens start och ligger i nuläget, efter fem spelade hål, på 16 slag under par — sex slag före landsmaninnan Malene Jørgensen och sydafrikanskan Ashleigh Simon.
Spelet pågår.
Den starka försäljningen av den nya bilmodellen XC 90 innebär att Volvo Cars i höst behöver nyanställa ytterligare mellan 200 och 300 personer vid Torslandafabriken i Göteborg, rapporterar SVT. Och det kan bli ännu fler nya jobb om framgångarna fortsätter.
Presschefen Stefan Elfström säger till tv-kanalen att Volvo Cars redan har anställt 70 personer utöver de 1 500 som anställdes i våras.
— Vi kan dock inte kommentera våra planer för framtiden.
Försäljningssuccén leder dock även till problem. Väntetiderna på en XC 90 är i Sverige uppe i åtta månader, enligt SVT, vilket innebär att den som köper i dag får sin bil tidigast i april nästa år.
För att slå behöver en musikaluppsättning yrkesskicklighet, energi och geist. Någon djupare mening är inte nödvändig, men det är ju klädsamt om det finns något slags kärna eller motiv som intresserar. I ”Top Hat” är det inte handlingen som väcker intresse. Det finns exempelvis ingen anledning att återberätta intrigens förutsägbara detaljer.
Det handlar om show business och om dansuppvisning, det handlar om skicklighet, humör och elegans. Det är sådant som gör Malmö Opera till landets ledande musikalscen. Resurserna finns, och de förvaltas mycket väl också denna lättfärdiga afton.
Ett fång av Irving Berlins städsegrönaste slagnummer, från själva filmen ”Top Hat” med kompletteringar. Det är ingen tillfällighet att begreppet ”evergreen” i svenskan stammar från ungefär den epok då Fred Astaire och Ginger Rogers exploderade på biograferna.
Nu ser vi en makalös steppensemble och hör en operaorkester som under Julian Bigg låter som hämtad direkt från West End eller Broadway, fast större. En operakör som kostymören Charles Koroly förvandlat till en operett- och musikalhistorisk kavalkad: engelska gentlemän av typen ”My Fair Lady”, nunnor från ”Sound of Music”, som kucklar i sina hucklen, gondoljärer framglidande på Venezias nattliga kanaler; kanske skymtar också ”Döden i Venedig” i dessa blå dimmor?
Redan efter det rykande flotta inledningsnumret är publikentusiasmen på topp. (Sanningen att säga når finalen inte upp till samma nivå.) Men Sissela Kyle och Roine Söderlundh har träffat den adekvata tonen i ”Top Hat” med all dansfröjd och alla översättaren Calle Norléns vässade repliker – särskilt Pia Johanssons. Som desillusionerad men beslutsam äkta maka levererar hon sarkasmer som tar skruv. Hon är teaterproducenten Mr Hardwicks spendersamma gemål. Lennart Jähkel virrar till den rollen särdeles effektivt med paradoxal auktoritet. Han betjänas av en osannolik och trovärdig butler, fascinerande med den outgrundlige Johannes Brosts uttrycksfullt nollställda stenansikte. En udda roll spelar Christopher Wollter con brio: Signor Beddini, en parodi (?) på en italiensk modeskapare som föredrar smarta klänningar framför de levande damer han dock besjunger, med ett lagom mått italiensk brytning och genomgripande självbespeglande attityd. Han är själv sin hela värld.
De unga tu som givetvis serveras läckert avväpnande av Linda Olsson och Sindre Postholm. Inga problematiska psykologiska hemligheter finns att avslöja, det räcker med parets överflöd av gåpåig charm och fräscha hantering av de stereotypa könsrollerna. Rutin och engagemang legeras i sympatisk utstrålning. Utan dem hade föreställningen – det säger sig självt – saknat drömfabrikens ton av rörande sorglöshet och verklighetsflykt.
Malmö Operas säsong börjar lättsamt och följs av fördjupning, fast med vals och polonäs som locktoner: ”Eugen Onegin”. Och den som vill se en musikal, som inte är en delikat sufflé utan mättande Yorkshire Pudding, inväntar vårens ”Billy Elliot”.
Israel kommer inte låta sig "dränkas" av en "våg av illegala migranter och terrorister". Det sade landets premiärminister Benjamin Netanyahu när han på söndagen meddelade att bygget av ett stängsel längs gränsen mot Jordanien nu ska börja.
Netanyahu försvarade bygget och svarade på uppmaningar från oppositionen att Israel borde ta emot flyktingar från Syrien.
— Israel är inte likgiltigt inför den mänskliga tragedi som syriska och afrikanska flyktingar drabbats av. Men Israel är ett litet land, väldigt litet, utan demografiskt och geografiskt djup. Det är därför vi måste kontrollera våra gränser.
Det finns en fientlig attityd i Israel mot de afrikaner som sökt asyl i Israel. Enligt människorrättsgrupper har regeringen tvingat tusentals av dem att lämna landet "frivilligt".
Beslutet att bygga stängslet mot Jordanien fattades under sommaren. Kraftiga gränshinder finns redan mot Egypten, Libanon, på Golan mot Syrien och mot Västbanken.
.jpg?h=acfd0f73e9dcf0cdb767cfc9f6765625&fill=False&cut=False&ql=Undefined)
.jpg?h=7f2a4d91ddfa7c5e8f33f6ebf42b5163&fill=False&cut=False&ql=Undefined)
